Enskilt avlopp

När en ansökan anses komplett skickas den ut för granneyttrande till de grannar som anses berörda. Därför är handläggningstiden cirka fyra veckor. Handläggningen av ditt ärende underlättas om det finns en kontinuerlig dialog mellan dig och handläggaren.

Till ansökan ska en ritning bifogas. Av den ska följande framgå:

• Läge av byggnader på fastigheten
• Avloppsanläggningens läge och utformning (slamavskiljare, fördelningsbrunn, infiltrations- eller markbädd, luftningsrör med mera)
• Vattentäkter inom ett avstånd av 100 meter från planerad anläggning
• Diken och vattendrag på den egna fastigheten och i närområdet
• Farbara vägar för slamtömningsfordon
• Vid infiltration bifoga protokoll på utfört markprov (kornfördelningsanalys)
• Markägarintyg om anläggningen läggs på annans mark

Miljö- och byggkontorets prövning

Vid behandlingen av avloppsärenden bedömer miljö- och byggkontoret vilka miljökonsekvenser den planerade anläggningen kan få, om tillräcklig hänsyn tas till närliggande dricksvattenbrunnar och vattendrag samt om anläggningen uppfyller kraven i lagstiftningen.

Vidare bedöms de tekniska förutsättningarna för att kunna utföra en fungerande infiltration med mera. Den som söker tillstånd måste vara beredd att vid behov utreda dessa frågor närmare innan beslut i ärendet fattas. Bedömningarna är ungefär desamma både för året runt-bostäder som för fritidshus.

När ansökan är komplett och ärendet utrett fattar miljö- och byggnadsnämnden ett beslut som skickas till sökande. I beslutet framgår om tillstånd har beviljats och vilka villkor som gäller för anläggandet av avloppsanläggningen. Det kan exempelvis vara så att särskild hänsyn ska tas, att avloppet ska utformas på ett särskilt sätt eller att någon handläggare ska få tillfälle att besiktiga anläggningen innan rörgravar och dylikt grävs igen.

Tänk på detta!

Avloppet måste planeras och anläggas av någon som är sakkunnig inom området. Anlita även en kunnig entreprenör som utför jobbet. Kontrollera att de olika delarna som används i avloppsanläggningen, exempelvis trekammarbrunn, rördelar, infiltrationsledningar, ventiler med mera är typgodkända eller SIS-märkta.

Förutsättningarna för infiltration i marken är också viktig att ta reda på. Genom att sikta jordprov från platsen för det planerade avloppet kan man se storleksfördelningen av olika jordpartiklar och därmed hur bra vattnet kommer att rinna genom marken. Går det för snabbt hinner vattnet inte renas och går det för långsamt kommer vattnet istället att rinna i sidled.

Avloppsvattnet innehåller mikroorganismer som parasiter, bakterier och virus. Ett felkonstruerat eller felplacerat avlopp kan orsaka att bad- och dricksvatten förorenas. För att undvika problem är det bland annat viktigt att avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenytan alltid är minst en meter.

Läs mer i broschyren Planera för avlopp Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster..

Skötsel och kontroll av avloppet

Ett enskilt avlopp renar sig i hög grad med hjälp av marklevande bakterier. Om bakterierna slås ut blir reningen därför dålig och föroreningar transporteras lätt vidare och kan skada dricksvattnet eller miljön i övrigt.

Därför är det viktigt att det inte kommer in ämnen som skadar de här bakterierna i din anläggning, till exempel starka syror eller baser, läkemedel och lösningsmedel. De bör tas om hand på annat sätt.

Du som fastighetsägare är skyldig att med jämna mellanrum inspektera brunnen för att upptäcka fel, få bästa möjliga reningseffekt och så lång livslängd som möjligt. Inspektera enligt följande punkter:

1. Kontrollera att slamnivån inte överstiger halva våtvolymen. Gör den det blir uppehållstiden för kort för att brunnen ska fungera väl. I dessa fall krävs tätare tömningsintervall eller en extra tömning av brunnen.

2. Om slamavskiljaren är hårt belastad bör du då och då kontrollera att slammet inte samlas ovanpå ”ytslamkakan” i stället för att sjunka till botten. Mät tjockleken på ytslamkakan med en trästav eller dylikt. Normalt bör den inte vara tjockare än 30 cm.

3. Se till att det finns ett t-rör på den utgående ledningen. Röret förhindrar att flytslam hamnar i infiltrationen och det minskar risken för igensättning.

4. Kontrollera om det finns flytslam i någon annan än den första kammaren. Normalt finns det inget eller väldigt lite slam i sista kammaren (vid utloppet). Är det mycket slam i sista kammaren måste du snarast ordna en slamtömning. Ibland kan tömning behövas oftare än en gång per år. Normalt är en slamavskiljare dimensionerad för 4–5 personer vid årlig tömning.

5. Ta bort eventuella beläggningar som uppstått i fördelningsbrunnen. Spola sedan rent och kontrollera oftare. Annars kan sjok som lossnar följa med in i spridningsledningen och sätta igen hålen i markbädden eller infiltrationen.

6. Kontrollera vattennivån i slamavskiljaren. Om nivån ligger under utloppsröret läcker avloppsvatten ut under vattenytan. Du måste då se till att få slamavskiljaren reparerad eller utbytt. Om nivån ligger över utloppsröret tyder det på allvarliga problem med den efterföljande reningsanläggningen och åtgärder krävs. Byt ut eller reparera trasiga skiljeväggar.

7. För ner en mätsticka i luftningsrören och kontrollera om det står kvar vatten en längre tid i spridningsledningen. Det kan i så fall bero på ett extremt högt grundvattenstånd efter ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet sjunkit. Kvarstår problemet kan hålen i spridningsledningen vara igensatta. Då krävs en spolning. Är grundvattennivån alltid hög i området behöver du installera en pump och ordna förhöjd markbädd eller infiltration.

Kontakta miljö- och byggkontoret inför ombyggnation. Oftast krävs anmälan eller tillstånd.